Nu har höstfärgerna övergått i vitt och de ljusa timmarna blir allt färre för varje dag. Men det är ju tidens gång så det är bara att gilla läget och ta dagen som den kommer.

Ibland blir man påmind om att åren går fort, 50 och 40 år har två av ungarna hunnit bli, svårt att förstå. Så lite kalasande har det varit senaste tiden.

I övrigt händer inte så mycket. Fint sparkföre är det nu, så promenader varvas med sparkturer, allt för vår egen och hundarnas hälsa.

Trots ganska mycket blåst så var det en superfin höstdag idag. Vår gamla mor Pion tog husse, matte och sina tre döttrar på promenad i solskenet. Lite bilder från dagen:             

Alla husets hundtjejer.  

Idag fyller vår äldsta fyrbenta vän PION 15 år!

Hon är den äldsta hund vi någonsin har haft, och hon är väldigt pigg för sin ålder. Pion har gett oss mycket glädje de år vi varit ägare till henne. Innan hon kom till oss så hade hon haft en kull med 12 valpar och hos oss fick hon ännu en kull med 12 valpar - småslantarna. Många fina tävlingslopp har hon i bagaget, bl a tre SM-finaler. På den tiden då både hanar och tikar tävlade tillsammans i SM. Men det bästa med Pion är hennes sätt att vara, finns inget negativt.    

.... står högt på önskelistan nu. Inte detta mittemellanväder runt nollan, det stör trevnaden för mycket. Regnet blir till isbark, blir till halka, blir till jobbiga promenader. Men det är bara att gilla läget och ta det försiktigt.

Inget höjdarväder precis, men lite motion måste man ju fixa i alla fall. Först en skogsrunda med Birr och sedan en promenad med Sara, det fick räcka för i dag. Det blåste kallt och fläckvis var det riktigt halkigt efter vägen. Tacka vet jag skogen, där har inte halkan infunnit sig ännu. Birr trivdes också. Bra med ensamtid för hundarna.

Vi hade planerat ett besök idag hos Francs matte Sandra som bor i en by i höjd med Råneå. Det snöade för fullt när vi åkte och vi tänkte som så att snöar det här nere i södra Norrbotten så snöar det säkert längre norrut också. Men som tur var så fanns det ingen snö norr om Luleå, inget kul att vara efter vägarna första snön. Vi är många som inte fått på vinterdäcken ännu och halkigt blir det, speciellt i korsningar.

Ett mysigt ställe där Franc och hans nya vän Elsa bor med sin matte. Franc är nu en pigg 10-åring och Elsa en härlig ung dam på 4 månader. Där var det sol, en superfin höstdag.

När vi kom hem hade det slutat snöa, men det var riktiga vintervägar i Piteåtrakten. Vi mötte till och med plogbilen. Men denna snö kommer säkert att försvinna, ser ut att bli varmare igen enligt väderprofeterna.

I övrigt en mycket tragisk dag, två döda i en arbetsplatsolycka på SSAB, begravd i tjära. En mamma och hennes tremånaders baby påkörd av en sladdande bil i en by utanför Luleå. Barnet har livshotande skador. Varför måste sådant hända?

Dagens bilder:

Veckorna går alltför fort, behöver ju inte hålla koll på vilken dag det är så ofta numera, så jag blir nästan förvånad när det är måndag igen. Måndag innebär att tävlingslistan ska ut, alla veckor hela säsongen, men nu återstår endast några veckor innan det blir vintervila för detta uppdrag som jag haft i några år. Så här på hösten är det inte så mycket att göra, endast hålla koll på strykningar, någon ny licens o dyl. Det mesta jobbet är under första halvan av säsongen då alla betalda medlemsavgifter och licensavgifter ska registreras.

Oroväckande är att listan blir mindre för varje år. Hundkappen är inte på väg uppåt just nu. Men det är ju inte bara hundkappen som tappar utövare, så även travet, hundutställning, sportklubbar mm mm mm. Kanske en liten tröst för de entusiaster som finns inom vår sport, men kul känns det inte.

Om jag inte räknat fel så är det endast 396 aktiva hundar just nu. Övervägande greyhound, men en betydande del aktiva whippar. Ett fåtal saluki, borsoi och italienare finns också. Då har jag endast räknat de som tävlat under året och de som håller på att ta licens. Kommer ju en del nya nästa år men samtidigt faller det bort en del pga ålder och annat, så någon större ökning torde det inte bli 2014. 

Kommande tävlingsledarmöte blir en utmaning för sällskapen att få ihop ett fungerande tävlingsprogram för nästa säsong. Hoppas det blir bättre än i år. Sällskapen borde satsa på färre och bättre tävlingar nästa år, försöka undvika krockar mellan banor o dyl. Samt lägga in lite whippettänk i planerandet också. Whippet är många gånger avgörande om det blir tävling eller ej numera.

Som alltid ska det bli skönt när tävlingssäsongen är slut och lite spännande när det börjar om igen.